Spalter om svenska och språkvetenskap
Texter om officiella språkrekommendationer och andra rätt och fel-frågor
En kompis frågade för ett tag sedan om det går att använda och efter kommatecken, och jag svarade förstås ja. Svenskans kommateringsregler har skuttat lite hit och dit under åren. Det är egentligen inte konstigt; skriftspråket är ju först och främst ett sätt att pränta ned talspråket, och skiljetecknen tillkom långt efter de mycket viktigare…
Monika i Ludvika undrar varför dem ofta ersätts av de nu för tiden. Andra läsare kanske opponerar sig och tycker att folk skriver dem när det ska vara de. Ytterligare någon förfasas över att både de och dem är på utgående och håller på att ersättas av dom. Hur ligger det egentligen till? Naturligtvis är…
I dag ska vi titta på en klassisk språkfråga från Birgitta, som hör yngre radiopratare säga ”Vart bor du?” och undrar om man inte får lära sig skillnaden mellan var och vart längre. Jag vet inte vad som händer på svensklektionerna, men jag kan heller inte klandra lärarna som inte lär ut språkliga nyansskillnader. Det är…
En av våra vanligare språkfrågor är den om de rädda barnen, eller framför allt vad det heter när det bara finns ett av dem. Två rädda barn, ett … rätt barn? Ibland dyker det upp luckor i språket: något saknar helt enkelt en benämning, fast det rimligtvis borde finnas en. Det kan handla om ett…
Hej och välkomna till den nya språkkrönikan! Språkkrönikor är lättsamma texter om ett språkvetenskapligt ämne, till exempel ordhistoria, samtalslära, klarspråk, grammatik … Men eftersom det är första gången i dag så tänkte jag börja med det vanligaste: språkriktighet. Det kan innebära att väga två språkliga alternativ mot varandra och säga vad som är rätt och…
Ah, datorn. Detta teknologiska underverk som förenklar våra liv. Hur skulle det väl se ut om vi fortfarande behövde gå till affären eller umgås öga mot öga? Nej, datorn sköter det åt oss. Och tänk vad det gör för skrivandet! Hela teckenuppsättningen ligger för våra fingerspetsar, och ett snabbt nedtryck ger symboler som skulle ta…
Ord är roliga. De har oftast absolut inget att göra med det de betecknar: vad är likheten mellan bokstavskombinationen ben och kroppsdelen man går med? Uttalet liknar inte något ljud ett ben kan tänkas göra (om du nu inte har väldigt knarriga ben). Benen kan egentligen heta vad som helst, som jalka eller skonk eller…
Sist jag var på affären och handlade några kilo bananer (det var extrapris) träffade jag min gamla musiklärare. Han står förmodligen jämt där vid frukthyllorna, för i skolan ville han alltid att vi skulle sjunga ”vi käkar äpplen, vi käkar päron, vi käkar gula och mogna och vridna åt höööger – bananer!” Men den här…
Det är många av er som undrar hur semikolon egentligen fungerar, och de svar som ges känns aldrig tillräckliga. Därför har jag vigt de senaste månaderna av mitt liv åt dagens språkspalt. Det har blivit många tjocka böcker och sena nätter för att kunna besvara denna den svåraste språkfrågan – allt för mina kära läsares…
Det här är en fråga jag fått några gånger, men nyligen kom den för första gången i ett mejl så nu känns det ”officiellt”. Läsaren Göran skriver och frågar varför man ibland säger ”jag skall prata med han” när det heter ”jag ska prata med honom”. Jag har skrivit om hen förr, men irritationen kring…